så sant

Hittade den här texten hos:http://lalex.soclog.se/p/ och det jag tycker är så otroligt med henne är att hon lyckas få in dem där perfekta orden för allt. Hon lyckas sätta ord och meningar på funderingar och tankar. Ganska så otroligt. För det hon skriver är så sant och så "vackert" på nått sätt...



"Just nu, så blir jag bara så arg på människor som aldrig slutar prata om sig själva.
Som alltid, hela tiden måste berätta hur dåligt dom mår, utan att bry sig om att det faktiskt finns många i deras närhet som inte heller mår bra. Hur sjutton ska man kunna ta emot när man inte kan ge? Jag förstår inte det. Jag har aldrig förstått det. För att få något, måste man ge något i gengäld. Det funkar så. Folk som bara tar emot tröstande ord och beröring utan att ge något tillbaka när folk i deras närhet behöver det, förtjänar inte ens orden. Inte beröringen heller. Och att folk är annorlunda. Vissa vill berätta hur dåligt dom mår, hur kasst allting känns och beskriva hur dom blir uppätna innifrån, andra vill inte det. Det kan inte vara särskilt roligt att veta vilka som tröstar en för att dom vill, och vilka som tröstar för att dom känner sig tvungna. Jag brukar fundera över varför det alltid är dom som tiger, som man helst vill trösta. Varför man vill att dom ska berätta. Berätta vad det är, hur dom känner sig och varför. Medans man (iallafall jag, ibland, förlåt) känner att dom som vill ha all attention dom kan få, får fixa sig själva. Se till att laga sig själva och förstå att man inte enbart kan leva på andras energi och styrka. På något sätt känns det som om dom som tiger har sin styrka. Sitt eget krig att vinna, och därför vill man hjälpa dom att vinna. För som står i täten av sitt eget krig, medans vi andra står bakom och hjälper och stöttar och krigar som soldater. Medans attention-människorna inte alls står i täten. Dom är inte ens beredda att kriga. Dom vill bara att alla andra ska kriga åt dom. Det funkar inte så. Verkligen."



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0